Så här är väl livet när man ska starta upp något från grunden. Min man har varit ute och åkt hela helgen. Åkt tidigt på morgonen och kommit hem sent på kvällen. Jag har arbetat hela veckan och nu varit själv med 3 barn och ladugården hela helgen. Han åkte iväg i fredags när jag kom hem från jobbet. Sen va han hemma vid 20:30 på kvällen. Igår åkte han vid 8 på morgonen var hemma vid 17:00 och lämnade av saker och bytte kärra. Sen åkte han igen och kom hem vid 20:30. Idag åkte han vid 7:00 kom hem vid 9:00 och åkte igen vid 9:15. Räknar med att han är hemma vid 15-16 igen. Sen hoppas jag att han inte ska iväg mer denna helg.
Inte nog med de så fick ena hunden för sig att kissa inne 10 minuter efter att dom kom in och valde att gå i de och sen springa ett varv i hela huset. Så nu är alla golv nystädade.
Så nu hoppas jag att de är lugnt någon timme till och att tvillingarna är sugna på att sova efter lunch så jag och stora pojken kan mysa lite. Va meningen att stora pojken skulle varit hos sin pappa i helgen. Men då hans pappas nya tjej är jätte sjuk och säger att hon testat sig för Corona men inte fått något besked. Så har jag sagt ifrån. Pojken får inte åka till sin pappa förrän jag vet att hon inte har Corona. Kanske är lite elakt men smittspridningen kommer ju inte lugna sig om vi inte börjar tänka till lite. Dessutom verkar inte hans pappa bry sig. När jag ringde igår för att kolla om hon fått något svar. Så hande hans pappa tråkigt så de hade inte gjort något om pojken va här. Hade de varit tvärt om så hade jag ringt varje dag till pojken. Jag hade kanske skickat brev eller gjort något iallafall. Hans pappa har honom bara 1/3 av tiden så han borde vara mån om den tiden han har. Men han verkar inte bry sig alls.
Men sista idiotien är ju inte född än tyvärr.
Så fast de är full fart här hemma så har jag känt mig lite ensam i helgen

De är fullt upp med dom små. Tjejen har idag försiktigt börjat gå utan stöd. Super roligt men lite tidigt. Dom är ju bara 10,5 månad.
Samtidigt håller min man på att förbereda våren genom att hämta maskiner och fixa så gått de går med djuren.
Jag får äran att sköta bokföring och söka bidrag. De är inte bara lätt men bara man kommer igång så ska de nog snart börja rulla på.
Snart helg igen. Min man ska iväg hela helgen och hämta maskiner och nya däck till traktorn. Hämta hem foder. Min plan var att städa och försöka få till ett bra ?kontor? och kanske besöka min gamla morfar. Då stora pojken skulle varit hos sin pappa från i morgon och till tisdag. Men då jag hämtade en hes kille på dagis idag ringde jag hans pappa för att säga att han fick komma hem och hämta imorgon istället för dagis. Men då får jag veta att hans nya tjej ligger jätte sjuk och har testat sig för Corona idag och mitt ex känner sig inte heller bra. Så nu får stora pojken stanna hemma i helgen.
Vilket absolut inte gör något. Men jag får planera om min tid lite. Men de gör absolut inget.

Efter många långa veckor har nu enstöringen Skatteverket godkänt f-skatt. Först fick vi avslag för dom inte förstod vitsen med de vi skulle göra. Sen skickade vi ett förtydligande på Mail till dom. Precis efter de instruktioner som vi fick men de fick dom tydligen inte. Så de var bara att skicka ett ?vanligt? brev till dom. 1 vecka efter sista datum att ?överklaga? beslutet ringer dom och frågar om vi vill överklaga.
Vi informerat om att vi redan skickat in2 gånger men att inget händer. Vi blev informerade om att vänta tills idag och om dom inte hittat något då så fick vi skicka de igen. Idag blev vi registrerade.
Så bara sätta igång och få in första kvartalets moms då. Har ju inte många dagar på oss.
Men gud så roligt

Ibland undrar jag om jag är en dålig mamma. Mina barn har 2 föräldrar som älskar dom. 2 föräldrar som skulle göra allt för dom. Men ändå känner jag mig så värdelös.
Jag arbetar 100% sen håller vi på att bygga upp ett lantbruk.
Den stora pojken får vara med där han vill vara med. De små får också följa med ut till ladugården.
Våra barn får hemlagad mat med väldigt lite halvfabrikat. Klart vi köper korv och Nuggets ibland med de mesta göra vi själva.
Vi spelar spel eller pysslar med den stora pojken minst 1 gång om dagen och avslutar kvällen med bok eller mys i soffan och ibland både bok och film mys.
Vi pratar med barnen och framför allt 5åringer och inte över dom. Han får vara delaktig och vi lyssnar på hans förslag och förklarar varför de inte funkar och ger beröm när han kommer på något riktigt bra. Han får vara med i hela resan med djuren och vi förklarar alla stegen.
Han får vara med och ge namn till dom.
Barnen får vara med och laga mat, diska och tvätta. Men inte för vi tvingar dom utan för att vi försöker göra de tråkiga måste sakerna som en familj för att få mer tid över att hitta på roliga saker.
Barnen kan och kommer kunna springa ut och in som de vill. De finns cyklar, lekställning, sandlåda, fyrhjuling, studsmatta och gud vet vad för dom att leka med. Om några år kommer den stora pojken kunna åka till sjön och fiska och bada utan oss för de är inte mer än 2 km ditt.
Jag tror eller nästan vet att mina barn har det mycket bättre än många andra. Dom kan leva tryggt och fritt. Vi uppfostrar våra barn till att lära sig ta tillvara på allt naturen har att ge. Vi lär dom visa respekt och få förståelse för livet cirkel. Vi ger dom en trygg grund.
Trotts detta känner jag mig som en så dålig mamma. Jag önskar jag hade mer tid till mina barn. Jag gör allt för dom. Jag vet inte vad jag skulle göra annorlunda. Men den här känslan vill inte försvinna.
Med en 5åring och två 10 månaders så kanske de ska kännas så här?
Försöker få de tråkiga som tvätt och sånt gjort när barnen sover men de går ju inte alltid.
De är så många gånger jag ställt frågan till mig själv, räcker jag verkligen till allt de här.

Idag har det varit jätte fint väder.
Hunnit börja röja i landet och mannen och den stora pojken har kört skit. Vi har även hunnit att emot ett lamm. Nu är det verkligen vår.

Harar corona!!!

Idag va de kalas för min systers dotter. Men de va nära att de inte blev något då hennes andra dotter varit snorig i veckan.
Vi var och skulle vara ute. Men pga den här jävla corona så funderade vi på att ställa in. Men då barnen går på samma dagis så fick de blir kalas. Flickan fyller 5 år och när hon fyllde 4 fick vi ställa in pga corona och förkylning.
Tycker så synd om barn som tyvärr blir väldigt hårt drabbade av corona och tyvärr inte riktigt förstår.

Blir så lessen. Sen måste man tänka säkert. Men mitt mamma hjärta gör ont.

Trevlig påsk till er alla

Jag är med i en grupp på facebook som är till för dom som vill omplacera djur. Då jag tidigare haft 2 omplacerade hundar och de har varit en väldigt fin upplevelse så gick jag med i gruppen. Jag har inga problem med omplacerade djur så länge de finns en bra anledning till de.
Jag blir så ledsen varje dag när uppdateringar kommer från den gruppen. Varje dag ser jag så fruktansvärt många inlägga som handlar om katter och kaniner som behöver placeras om. Så många människor som skaffar dessa djur som egentligen inte bryr sig.
Varför är de så vanligt att man måste omplacera katter och kaniner men väldigt sällan hundar?

De jag vill ha sagt är att tänk er för innan ni skaffar djur. Dom har känslor också.

Tanken är att jag ska ta över som platschef på ett mindre företag. Han som är det idag vet de och tycker de är okej. Tanken är att jag nu året ut ska va med runt i fabriken och lära mig och få förståelse för produkter och tillvägagångssätt.
Ägaren tjatar på mig om att bygga upp artikel register och rutiner. Men platschefen idag har mer eller mindre ställt mig i ett hörn.
Visst vi är underbemannade. Men istället för att ställa lite krav på befintlig personal så kommer och går dom som dom vill. Igår va en person ledig 15:55 igår ringde personen och informerade att han skulle bli sen idag pga hantverkare. Vid 16:00 hade han ännu inte kommit. Vi har fullt upp just nu och platschefen har sagt att jag får jobba hur mycket jag vill den här veckan. Sen åker ytterligare en hem efter lunch för att de va lugnt på hans arbetsstation.
Jag pratar med nuvarande platschef men han verkar inte förstå. Han ser inte något problem utan svarar bara att produktionen går först. Klart den måste prioriteras. Men med lite rutiner och ordentliga arbetsorder och om personalen inte kommer och går som dom vill. Så skulle de inte vara ett problem. Vet inte hur jag ska tänka eller göra.